Tidningar – krönika

Du är inte ensam om du suttit i timtal utan att få till den där texten, krönikan. En krönika är nog grynskolans mest svårbemästrade texttyp. Den är svår eftersom du förväntas vara personlig och dessutom anknyta till något som är aktuellt i samhället.

Vad är en krönika?

Att skriva en krönika är att tolka en händelse personligt och att sedan dra allmängiltiga slutsatser, slutsatser där läsaren av en tidning eller en blogg kan känna igen sig. Många blogginlägg är krönikor. Ett av de svåra momenten med krönika är att den är så fri som genre.

Vad ska jag skriva om i min krönika?

När du skriver en krönika så gäller det att hitta en bra infallsvinkel – ett bra ämne att skriva om.

Förslag på ämnen:

  • Du beskriver en härligt solig dag och reflekterar vidare om världen i stort och går över i någon aktuell händelse: krig, växthuseffekt, kriminalitet. Något positivt  får alltså en allvarligare dramatisk vändning.
  • Du utgår från någon lokal händelse och beskriver dina känslor utifrån den, kanske försöker du också beskriva hur andra känner och kanske försöker du också leta efter en förklaring till händelsen
    • Någon har tänt på en bil…
    • En busskur är sönderslagen…
    • Någon har klottrat på en husvägg…
  • Du läser en artikel i tidningen och reagerar på den. Om du väljer detta spår så måste du tänka på att din text inte får bli en insändare eller en debattartikel.

Hur ska jag disponera min krönika?

Det är viktigt att du tar din text från det personliga till det generella, från dina tankar och känslor till tankar och känslor som kan gälla alla. Kanske leder din reaktion till en slutsats om hur samhället i stort fungerar.

Ska jag argumentera?

Krönikor kan innehålla argumenterande inslag, men det behöver inte alltid göra det. Om du argumenterar så förklara vad du tycker och varför du tycker som du tycker. Ta också upp eventuella motargument och bemöt dem. Förklara varför dina argument är bättre än åsiktmotståndarnas.

I en krönika argumenterar du friare än i andra argumenterande texter. Använd gärna grepp från skönlitterärt skrivande som metaforer och liknelser.

Personlig språkdräkt

Olika typer av text kräver olika typer av språk. I krönikan är det viktigt att du hittar ett eget personligt språk. Krönikan är, som du säkert märkt, en mycket personlig typ av text. Berätta gärna om sådant som hänt i ditt liv, men bli inte för privat.

Och så till avslutningen

Som i alla texter så är inledning och avslutning avgörande för hur läsaren ska uppfatta din text. Anknyt gärna till inledningen så att du knyter ihop säcken. Har du något uttalat budskap i din krönika så betona den gärna i avslutningen, gärna med hjälp av ett ordspråk, en liknelse eller liknande.

Sammanfattningsvis

  • Tänk ut en händelse som du kan skriva om. Välj gärna någon händelse ur din vardag.
  • Skriv en inledning. Tänk på att den ska fånga läsaren direkt. Visa engagemang och förklara hur du berörts av händelsen.
  • Krönikan ska sedan gå från det personliga till att bli generell, att gälla många människor. Du kan behöva argumentera för din ståndpunkt.
  • Avsluta och återknyt till inledningen.
  • Anpassa språket efter läsaren. Krönikan är ganska tillåtande vad gäller språk. Det går till exempel att använda kraftuttryck och svordomar i sällsynta fall.
  • Använd ett personligt språk.

Bättre betyg på dina skriftliga arbeten

Är du en sån där elev som inte riktigt träffar rätt i dina skriftliga arbeten? Du får tillbaka din text med ett omdöme som inte riktigt når upp till det förväntade resultatet och förstår inte riktigt vad du ska göra för att göra bättre ifrån dig.

För det första måste du fråga dig: Vilken genre är det tänkt att jag ska skriva i? Är det tänkt att jag ska skriva en insändare, en essä, en krönika eller kanske ett reportage? De olika genrerna ställer olika krav på din text. Texter där det ställs krav på genre är ofta lättare att skriva än texter där du bara ska svara på frågor.

Vi antar nu att du fått en hemuppgift där inga krav på genre ställs. Du får bara ett antal frågor att svara på. Kanske har läraren varit avsiktligt luddig i sina formuleringar för att du ska tvingas till att analysera eller att reflektera. Hur ska du då tänka?

Det finns ett antal frågor som du kan ställa till dig själv för att din text ska bli så bra som möjligt:

  • Har jag tagit upp alla aspekter av ämnet? Om du till exempel skriver om hälsa så räcker det inte att du skriver om motion. Du måste också ta upp kost, sömn och kanske mental hälsa också.
  • Har jag resonerat tillräckligt djupt? Med det menas att du varit tillräckligt tydlig i dina tankekedjor. Har du utelämnat någon tankegång? Går det att tänka vidare i frågan? Kan en sak leda till en annan?
  • Är jag tillräckligt konkret? Tänk dig in i att du skulle vara en annan människa. Skulle du då förstå din egen text? Tänk dig att du har mindre kunskaper i ämnet än du själv har. Finns det med exempel som gör dina tankegångar tydligare?
  • Använder jag rätt begrepp? Det är viktigt att du väljer rätt ord. Alla ämnesområden har sina ord, de brukar kallas fackuttryck eller fackbegrepp. Om jag exempel skriver om hästar så ska jag skriva om hovar, och inte ”hästens fot”. Skriver jag om fotboll så skriver jag om forward och inte ”spelaren längst fram”. Skriver jag om politik så skriver jag om statsministern, inte ”han som bestämmer över politikerna”.
  • Problematiserar jag? Att problematisera är att se en fråga ur olika perspektiv. Det är speciellt viktigt om du argumenterar. Du bör då alltid fundera på om hur dina åsiktsmotståndare ser på saken. När du problematiserar så använder du kanske uttrycket å ena sidan och å andra sidan.
  • Hänger mina slutsatser ihop med resten av texten? Om du blir ombedd att skriva slutsatser så är det viktigt att dina slutsatser hänger ihop med resten av texten. Det är ganska vanligt att det sista delen av ett arbete är den enda del där du får komma med personliga åsikter. Om du gör det så bör de åsikterna hänga ihop med resten av det du skrivit.