Tidningar – krönika

Du är inte ensam om du suttit i timtal utan att få till den där texten, krönikan. En krönika är nog grynskolans mest svårbemästrade texttyp. Den är svår eftersom du förväntas vara personlig och dessutom anknyta till något som är aktuellt i samhället.

Vad är en krönika?

Att skriva en krönika är att tolka en händelse personligt och att sedan dra allmängiltiga slutsatser, slutsatser där läsaren av en tidning eller en blogg kan känna igen sig. Många blogginlägg är krönikor. Ett av de svåra momenten med krönika är att den är så fri som genre.

Vad ska jag skriva om i min krönika?

När du skriver en krönika så gäller det att hitta en bra infallsvinkel – ett bra ämne att skriva om.

Förslag på ämnen:

  • Du beskriver en härligt solig dag och reflekterar vidare om världen i stort och går över i någon aktuell händelse: krig, växthuseffekt, kriminalitet. Något positivt  får alltså en allvarligare dramatisk vändning.
  • Du utgår från någon lokal händelse och beskriver dina känslor utifrån den, kanske försöker du också beskriva hur andra känner och kanske försöker du också leta efter en förklaring till händelsen
    • Någon har tänt på en bil…
    • En busskur är sönderslagen…
    • Någon har klottrat på en husvägg…
  • Du läser en artikel i tidningen och reagerar på den. Om du väljer detta spår så måste du tänka på att din text inte får bli en insändare eller en debattartikel.

Hur ska jag disponera min krönika?

Det är viktigt att du tar din text från det personliga till det generella, från dina tankar och känslor till tankar och känslor som kan gälla alla. Kanske leder din reaktion till en slutsats om hur samhället i stort fungerar.

Ska jag argumentera?

Krönikor kan innehålla argumenterande inslag, men det behöver inte alltid göra det. Om du argumenterar så förklara vad du tycker och varför du tycker som du tycker. Ta också upp eventuella motargument och bemöt dem. Förklara varför dina argument är bättre än åsiktmotståndarnas.

I en krönika argumenterar du friare än i andra argumenterande texter. Använd gärna grepp från skönlitterärt skrivande som metaforer och liknelser.

Personlig språkdräkt

Olika typer av text kräver olika typer av språk. I krönikan är det viktigt att du hittar ett eget personligt språk. Krönikan är, som du säkert märkt, en mycket personlig typ av text. Berätta gärna om sådant som hänt i ditt liv, men bli inte för privat.

Och så till avslutningen

Som i alla texter så är inledning och avslutning avgörande för hur läsaren ska uppfatta din text. Anknyt gärna till inledningen så att du knyter ihop säcken. Har du något uttalat budskap i din krönika så betona den gärna i avslutningen, gärna med hjälp av ett ordspråk, en liknelse eller liknande.

Sammanfattningsvis

  • Tänk ut en händelse som du kan skriva om. Välj gärna någon händelse ur din vardag.
  • Skriv en inledning. Tänk på att den ska fånga läsaren direkt. Visa engagemang och förklara hur du berörts av händelsen.
  • Krönikan ska sedan gå från det personliga till att bli generell, att gälla många människor. Du kan behöva argumentera för din ståndpunkt.
  • Avsluta och återknyt till inledningen.
  • Anpassa språket efter läsaren. Krönikan är ganska tillåtande vad gäller språk. Det går till exempel att använda kraftuttryck och svordomar i sällsynta fall.
  • Använd ett personligt språk.

Tidningar – debattartikel

En debattartikel är en längre argumenterande tidningsartikel. Debattartikeln skrivs ofta av experter inom olika ämnesområden. Författaren till debattartikeln har ibland bjudits in att skriva för tidningen, ibland har författaren själv skickat in artikeln.

Debattartikeln är ganska lik insändaren, men den är oftast längre och mer genomarbetad. Debattartikeln bygger också ofta på expertkällor inom olika ämnesområden. Debattartikeln vill också påverka samhället på ett högre plan än en insändare. Den är också mer detaljerad. Syftet kan exempelvis vara att ändra lagar eller regler eller att påverka opinionen i någon större samhällsfråga, exempelvis miljöfrågan, jämställdhetsfrågan eller ekonomiska frågor.

För att skriva en bra debattartikel så behöver du se till att dina argument är mer genomarbetade. Du behöver resonera längre och mer utförligt och belysa olika aspekter av ämnet.

Det är också vanligt att debattartikeln reagerar på tidigare insändare, debattartiklar eller nyheter som förekommit i tidningen. Det är därför viktigt att du hänvisar till källor och till tidigare resonemang. Du bör behärska konsten att referera och citera.

Eftersom debattartikeln är längre och mer utförlig än insändaren så har du också möjlighet hatt sväva ut mer och att använda dig av olika retoriska stilfigurer. Använd dock stilfigurer med varsamhet så att formen inte överskuggar innehållet.

Det finna många olika mallar för hur en debattartikel bör vara utformad, men det är lätt att känna sig låst i de mallarna. En vanlig sådan är:

  • Inledning
  • Bakgrund
  • Argument 1
    • Motargument
    • Besvara motargument
  • Argument 2
    • Motargument
    • Besvara motargument
  • Argument 3
    • Motargument
    • Besvara motargument
  • Sammanfattning
  • Slutsats och återkoppling till inledningen

Använd mallen ovan med varsamhet. Du hittar säkert en annan form när du väl börjat skriva.

 

Tidningar – insändare

På tidningarnas insändarsida kan tidningarnas läsare skriva i olika ämnen. Insändaren är en argumenterande artikel, skribenten skriver vad den tycker i någon fråga. Insändaren är alltså subjektiv till sin natur. Insändaren en en ganska kort tidningsartikel.

Insändaren inleds med en kort och slagkraftig rubrik. Med hjälp av rubriken ska läsaren få en snabb överblick över vad insändaren kommer att handla om.

Fortsätt med en inledning som snabbt sätter in läsaren i ämnet och gå sedan snabbt vidare till argumenten för din åsikt. Motivera dina argument väl.

I bland kan det också vara motiverat med en bakgrund till insändaren. Lägg in bakgrunden där det passar bäst. Ibland passar bakgrunden om inledning.

Tänk igen åsiktsmotståndarnas argument och ta upp även dem. Glöm inte att bemöta de argumenten. Du vill ju inte att dina läsare ska börja hålla på dina motståndare.

Avsluta din insändare med att sammanfatta det centrala innehållet i det du vill säga. Poängtera dina ståndpunkter. Anknyt gärna till inledningen av insändaren.

Skriv under din insändare med ditt namn eller signatur.

Tidningar – ledare

Ledaren finns normalt på tidningens andra sida. Svenska dagstidningar tillhör olika ideologier eller sympatiserar med olika politiska partier. I tidningens ledare skriver någon på tidningen, vanligtvis chefredaktören, en argumenterande text i något aktuellt ämne. Ledaren är att karaktärisera som en debattartikel med en tydlig ideologisk hemvist.

Hur du skriver en tidningsartikel

Har din lärare gett dig i uppgift att skriva en tidningsartikel? I sådana fall har du inte fått den lättaste av uppgifter. Sådana här uppgifter kan vara ganska stora och svävande. Läraren kanske vill se om du klarar uppgiften. Kanske ingår tidningsartikeln i ett större arbete i so där själva artikelskrivandet är ett delmoment.

”Ja, men hur gör jag då?” frågar du otåligt. ”Hur skriver jag den där tidningsartikeln?” Först så måste du nog gå tillbaka till din lärare och fråga vilken typ av artikel du ska skriva. Det finns många olika typer av tidningsartiklar. Grovt så kan tidningsartiklar delas in i artiklar med åsikter (subjektiva) och artiklar som berättar om saker som skett (objektiva).

Ska du skriva en subjektiv artikel så är det antingen fråga om:

  • ledare
  • insändare
  • debattartikel
  • kåseri eller
  • krönika.

Är din tidningsartikel objektivt berättande så är det fråga om:

  • notis
  • nyhetsartikel
  • reportage

Alla de här typerna av tidningsartikel ställer olika krav på ditt skrivande. De subjektiva artiklarna kräver att du har en åsikt. Du måste vilja något. I de objektiva artiklarna så ska du tvärtom bara berätta sådant som har hänt.

Olika typer av tidningstexter

Åsiktstexter

I en tidning finns oftast en ledarsida där tidningen får skriva sina egna åsikter. I en åsiktstext ska du försöka övertyga andra om det du själv tycker. Men det räcker inte med att bara tycka. Du måste basera dina åsikter på fakta.

Debattartiklar

Här kan du säga din åsikt, väcka debatt och ifrågasätta saker som du anser är viktiga. En debattartikel ska helst innehålla presentation av fråga, argumentation, slutsats och förslag.

Kåseri

Här kan du vara personlig och beskriva vardagssituationer för att roa läsaren.

Krönikor

Här får du vara personlig och reflektera om något som händer i samhället.

Recensioner

Här kan du recensera böcker, film, teater och musik.

Nyhetsartikel

En nyhet ska svara på frågorna; vad som har hänt, var, när vem som var inblandad, hur det gick till och varför?

Hur du redovisar en läst bok

Bokredovisning

Alla böcker du läser i skolan (och hemma) ska på något vis redovisas. Alla lästa böcker kan räknas in i ditt svenskbetyg. Redovisningen kan ske på olika sätt. I detta inlägg hittar du förslag på olika sätt du kan redovisa på.

Grundläggande mall

Här nedan finner du en grundläggande mall för saker du bör ha med i din bokredovisning.

  • Vad heter boken?
  • Vad heter författaren?
  • Vilka är huvudpersonerna i boken?
  • Beskriv en av huvudpersonerna i boken!
  • Vilken tid utspelar sig boken i?
  • Under hur lång tid utspelar sig boken, från början till slut?
  • Vilken genre är boken skriven i?
  • Vem berättar handlingen? Vilket är berättarperspektivet?
  • Var utspelar sig handlingen?
  • Berätta om bokens handling. Fokusera på bokens ”problem” och berätta inte hur boken slutar.

Alternativa redovisningsformer

När du redovisar böcker så behöver du inte nödvändigtvis skriva en traditionell bokrecension. Det går att redovisa böcker många andra sätt:

  • Intervjua huvudpersonen och skriv några frågor och svar som gör att huvudpersoner kan uttrycka sina tankar och känslor.
  • Skriv en dagbok som skulle kunna vara huvudpersonens.
  • Föreställ dig att du är författare av boken som du just last och att du skriver ett brev till ett filmbolag för att få dem att göra en film på boken.
  • Skriv ett förslag på första sedan på en tidning som sammanfattar bokens handling.
  • Skriv ett brev till huvudpersonen i boken.
  • Skriv en så detaljerad beskrivning som möjligt av tre personer i boken och gör ett porträtt på varje person.
  • Skriv en sång och text som bygger på boken.
  • Föreställ dig att du är en radio- eller tv-reporter och skriv ett reportage som om du vår på plats i en scen i boken.
  • Gör en mini-serietidning om boken.
  • Skriv en ny och annorlunda inledning eller avslutning på boken.
  • Gör en tidslinjal som beskriver händelseutvecklingen i boken inkluderande ett kort beskrivning.
  • Jämför och kontrastera boken med någon eller några andra böcker av samma genre.
  • Välj ut tre konflikter i boken och beskriv olika tänkbara lösningar.
  • Gör tre affischer på boken med olika material.
  • Gör en tipspromenad med minst 10 frågor på boken.
  • Föreställ dig att du bjudit in en av huvudpersonerna på middag och redogör skriftligt för konversationen.
  • Lägg till ytterliggare en huvudperson i boken och argumentera varför han eller hon är med i boken.

Loggbok

En loggbok är en text som du ska skriva under tiden som du läser en bok. Det innebär att du ska stanna upp ibland och skriva ner dina tankar och funderingar om boken du läser. Egentligen kan man skriv om vad som helst, men för att du ska få lite hjälp så har jag formulerat ett antal frågor som du ska utgå ifrån Om du vill skriva om fler saker går det också bra. Skriv svaren i ditt skrivhäfte

Innan du börjar

  • Vilken bok har du valt? Varför har du valt just denna bok? Vilken typ av bok är detta? (Deckare, rysare, action etc.)
  • Vem har skrivit boken? Skriv ner lite fakta om författaren, leta på Internet eller på biblioteket
  • Hur verkar boken om du läser på baksidan om den? Rolig, spännande, sorglig?

Efter första kapitlen

  • Beskriv någon av huvudpersonerna. Ålder, utseende, egenskaper.
  • Beskriv en plats som boken utspelar sig på. Var ligger det? Hur ser det ut?
  • Varför tror du att författaren har valt att låta historien utspela sig just där?
  • Hur verkar boken ännu så länge? Lika bra som du trodde? Bättre, sämre?
  • Är boken svår eller lätt att läsa? Varför det?

Efter halva boken

  • Beskriv bokens handling kortfattat.
  • Vad är det bästa med boken just nu? Varför det?
  • Hur tror du att boken kommer att sluta? Varför tror du det?

Efter bokens slut

  • Vad tycket du om slutet? Var det som du förväntade dig?
  • Kommer du att rekommendera denna bok till någon annan? Varför det? Varför inte?
  • Vad var det bästa med boken? Vad var det sämsta med boken?

Att skriva berättande text

Att skriva en berättande text är mycket fritt. Men det är några saker man bör tänka på för att göra texten riktigt bra. Till exempel ska man försöka skriva så personligt och beskrivande som möjligt.

Berättarperspektiv

Skriv i första (jag) eller tredje person (han/hon/den/det). Använd gärna en hel del adjektiv, för att beskriva hur saker och miljön ser ut. Använd också adjektiv för att beskriva hur personer känner sig eller ser ut. På så sätt kan läsaren få större inlevelse.

Stycken

Dela in din text i stycken! Tänk framför allt på att variera inledningen på styckena, så att de börjar på olika sätt (inte bara ”jag, jag ,jag”, eller ”Sedan, sedan, sedan”).

Ämne och innehåll

Du kan berätta om en händelse, ett minne, ett intresse, en dröm eller om en person.

Inledning

Ett bra sätt att börja på är att skriva varför du vill berätta om just detta. Läsaren ska förstå att det är betydelsefullt för dig och bli nyfiken på fortsättningen.

Slutet

Slutet är viktig. Man ska försöka ”runda av” eller ”knyta ihop säcken”. Ett bra sätt är att återigen påminna om varför du berättat detta. Inget nytt får komma upp mot slutet och läsaren ska förstå att det börjar lida mot slutet. Skriv inte ”Slut” – det ska framgå av texten. . .

Titeln

Titeln ska spegla textens innehåll. Den får gärna vara lite fantasifull, men den går också att göra enkel.

Hur du planerar skrivandet av en berättelse

För att din berättelse ska bli lyckad så är det viktigt att planerar den väl. Här följer några tips som du kan följa innan du börjar skriva.

  1. Titel. Vad ska berättelsen heta? Du behöver inte svara på den här frågan först. Spara den till senare om du inte kommer någon bra titel.
  2. Huvudkonflikten. Vad vill du berätta om? Vilket är det problem som berättelsen ska handla om?
  3. Genre. Ska det vara en saga, en tokig och rolig berättelse, en kärlekshistoria, en deckare, ett spännande äventyr, fantasy, science fiction, en realistisk historia, en riktig rysar eller … ?
  4. Karaktärer. Vem är huvudperson? Vad heter han eller hon? Ålder? familj? Personlighet? Starka och svaga sidor, bra positivt och negativt. Beskriv honom eller henne utanpå och inuti. Vilka andra personer är viktiga i berättelsen? Namn? kön? Ålder? Beskriv dem på samma sätt, så pass djupt som det är nödvändigt med tanke på deras roll i berättelsen.
  5. Berättarperspektiv. Ska det stå jag, han eller hon (eller den eller det) om huvudpersonen? Vem är berättare?
  6. Tempus (tidsform). Händer sakerna nu eller hände de då? (Var konsekvent och hoppa bara i tiden om du har ett särskilt syfte med det.)
  7. Handling i korthet. Beskriv kort vad som händer i berättelsen från början till slut.
  8. Slutet. Öppet slut? Cliffhanger till nästa berättelse? Definitivt slut? Sorgligt? Lyckligt? Beskriv kort hur berättelsen ska sluta.
  9. Början. Skriv de första raderna i berättelsen.

Att skriva sagor

Olika typer av sagor

Folksaga

En folksaga är en påhittad, fri och fantasifull berättelse som har berättats från generation till generation och på så vis bevarats genom tiden. Folksagan är inte verklighetsbaserad. Den utspelar sig i en påhittad värld där det goda segrar över det onda. Folksagan är påhittad, men vi vet inte vem som hittat på den. Folksagor kan var väldigt gamla, men vi vet inte hur gamla de äldsta sagorna är.

Folksagorna började att skrivas ner under romantiken. Innan dess berättades de från mun till mun. Sagorna förändrades beroende på vem som berättade och vilka som lyssnade. Det finns därför många varianter av sagorna.

Sagorna följer ofta ett bestämt mönster. Huvudpersonen genomgår en prövning av något slag. Den svage lyckas och får ofta en belöning. Godhet belönas medan det onda bestraffas.

I foksagorna möter vi magiska drycker, smycken och redskap. Huvudpersonen kan genomgå förvandlingar. Naturen spelar ofta en stor roll: träden talar, bergen öppnar sig m.m.

Sagan börjar allra oftast med ”Det var en gång…” och fortsätter sedan kronologiskt. Sagan slutar ofta med meningar som: ”Och levde de lyckliga i alla sina dagar.” Folksagan har alltid ett lyckligt slut.

Handlingen byggs upp med hjälp av upprepningar. Tre och sju är magiska tal. Personerna är oftast stöpta i typiska mönster som den fattige pojken, den guldlockiga prinsessan eller den vackre prinsen.

Konstsaga

Konstsagan liknar folksagan, men den författaren är inte okänd i konstsagan. Konstsagan finns inte i olika varianter eftersom den är nedtecknad från början. I konstsagan får vi ofta möta händelser och personer som är inspirerade av verkliga händelser och personer. Författaren lånar ofta från händelser i verkliga livet.

H C Andersen, Elsa Beskow och Astrid Lindgren är exempel på berömda konstsagoförfattare.

Fabel

Fabler är korta berättelser där djur, växter och föremål får mänskliga egenskaper. Fabler är sedelärande och har alltid en sensmoral, ett budskap.

Fabler har, liksom folksagan, berättats i flera hundra, och kanske tusen, år innan någon skrev ner dem. Författaren är inte känd, men i Grekland levde cirka 500 år före Kristus Aisopos. Han var en man som skrev ner många fabler.

Sägner

En folksägen är en kort folklig berättelse som förmodas vara grundad på fakta beträffande person, plats och händelse. Den är inte kopplad till religion. Sägner kan innehålla naturväsen, till exempel skogsrån, näcken, älvor och tomtar.

Minnessägner är sägner i jagform, till exempel spökhistorier eller möten med övernaturliga väsen.

Vandringssägner är sägner som berättas på olika håll i världen. De har samma innehåll och form och är lätta att känna igen. Sägnerna är mycket gamla som berättelser men det tillkommer ständigt nya. I våra dagar kan de handla om flygande tefat eller någon som fått en råtta i pizzan. Vandringssägner brukar också kallas klintbergare, eftersom folklivsforskaren Bengt af Klintberg har skrivit ner många vandringssägner i sina böcker Råttan i pizzan och Den stulna njuren.

Hjältesaga

Hjältesagan är en saga om en hjältes liv och äventyr. Hjältesagan kan vara en längre form av en folksägen med insprängda motiv ur myt och folksaga. Hjältarna är alltid goda och handlar alltid rätt. De är människor men har ofta övermänskliga egenskaper. Odyséen är en mycket känd grekisk hjältesaga.

Legend

Ordet legend kommer från latinets legenda som betyder det som ska läsas. Legenden är en berättelse om ett helgon eller någon annan religiös gestalt, till exempel den heliga Lucia. Personerna som det berättas om levde ofta under den första kristna tiden och de fick lida eller dö för sin tros skull och bli martyr. En historia med påhittad handling och övernaturliga inslag som har religiös anknytning brukar också kallas för legend.

Myt

Myt kommer från det grekiska ordet mythos som betyder gudaberättelse. Myten är en religiös berättelse som skiljer sig från sagan och legenden. Myten berättar om de gamla gudarna och deras sätt att härska över människor. De handlar också om inbördes relationer, fejder och äventyr. Denna typ av berättelse vill förklara naturliga och övernaturliga förhållanden, till exempel världens och livets uppkomst. Alla folk har sina myter, ofta återgivna i långa berättelser. I den grekiska mytologin berättas om antikens gudar och hjältar, i den fornnordiska mytologin om Nordens asagudar.

Sagans kännetecken

Obestämd tid och plats

Sagor börjar nästan alltid med ”Det var en gång…”. Man vet inte riktigt när och var handlingen utspelar sig. Den kan t ex ligga ”östan om sol och västan om måne”.

Personerna

Sagans huvudpersoner är ofta kungar, prinsar, prinsessor, vallpojkar etc.

Motsats mellan ont och gott

Personerna i sagorna är antingen goda eller onda. Prinsessor (t ex Prinsessan på ärten) och andra unga och vackra jungfrur samt fattiga barn (Jack och bönstjälken) representerar det goda, medan det onda symboliseras t ex av styvmödrar (Askungen), systrar (Askungen), häxor (Hans och Greta), troll (Bockarna Bruse) eller onda feer (Törnrosa).

Det goda vinner över det onda

Det goda vinner alltid över det onda, t ex lurar Hans och Greta häxan. Askungen blir lycklig, Bockarna Bruse lurar trollet och Rödluvan blir räddad.

Övernaturliga inslag

Tomtar, troll, feer, häxor och trolldrycker representerar de övernaturliga inslagen i sagorna. Ofta sker förvandlingar i sagorna. En groda kan t ex visa sig vara en förtrollad prins.

Overkligt

I sagor kan allting hända, även sådant som inte kan hända i verkligheten, t ex räddas Rödluvan ur vargens mage (Han måste ha svalt henne hel!). Prinsen kysser den döda Snövit och hon blir levande (Kan bara hända i sagor!). Törnrosa sover i hundra år (Hon måste ha varit väldigt trött!).

Något magiskt

I sagorna finns oftast något magiskt, t ex kiselstenarna i Hans och Greta, de väckande kyssarna i Törnrosa och Snövit, trollspöt i Askungen och bönorna i Jack och bönstjälken.

Magiska tal

Talen tre och sju är magiska tal och de förekommer ofta i sagorna. Många sagor når sin höjdpunkt i tre etapper. Ofta handlar sagorna om tre systrar (Askungen), tre djur (Bockarna Bruse, De tre små grisarna), som utför tre bedrifter eller får önska sig tre saker. Snövits snälla dvärgar var sju stycken.

Lyckligt slut

Sagorna slutar alltid lyckligt. Prinsessan får sin prins (Snövit, Törnrosa), de fattiga blir rika (Jack och bönstjälken), barnen räddas (Rödluvan, Hans och Greta). Ofta slutar sagan med textraden ”Och så levde de lyckliga i alla sina dagar”.

Återkomst till ursprunget

Sagans huvudperson börjar alltid sina äventyr i den vardagliga världen och återkommer till slut lyckligt dit.