Att skriva sagor

Olika typer av sagor

Folksaga

En folksaga är en påhittad, fri och fantasifull berättelse som har berättats från generation till generation och på så vis bevarats genom tiden. Folksagan är inte verklighetsbaserad. Den utspelar sig i en påhittad värld där det goda segrar över det onda. Folksagan är påhittad, men vi vet inte vem som hittat på den. Folksagor kan var väldigt gamla, men vi vet inte hur gamla de äldsta sagorna är.

Folksagorna började att skrivas ner under romantiken. Innan dess berättades de från mun till mun. Sagorna förändrades beroende på vem som berättade och vilka som lyssnade. Det finns därför många varianter av sagorna.

Sagorna följer ofta ett bestämt mönster. Huvudpersonen genomgår en prövning av något slag. Den svage lyckas och får ofta en belöning. Godhet belönas medan det onda bestraffas.

I foksagorna möter vi magiska drycker, smycken och redskap. Huvudpersonen kan genomgå förvandlingar. Naturen spelar ofta en stor roll: träden talar, bergen öppnar sig m.m.

Sagan börjar allra oftast med ”Det var en gång…” och fortsätter sedan kronologiskt. Sagan slutar ofta med meningar som: ”Och levde de lyckliga i alla sina dagar.” Folksagan har alltid ett lyckligt slut.

Handlingen byggs upp med hjälp av upprepningar. Tre och sju är magiska tal. Personerna är oftast stöpta i typiska mönster som den fattige pojken, den guldlockiga prinsessan eller den vackre prinsen.

Konstsaga

Konstsagan liknar folksagan, men den författaren är inte okänd i konstsagan. Konstsagan finns inte i olika varianter eftersom den är nedtecknad från början. I konstsagan får vi ofta möta händelser och personer som är inspirerade av verkliga händelser och personer. Författaren lånar ofta från händelser i verkliga livet.

H C Andersen, Elsa Beskow och Astrid Lindgren är exempel på berömda konstsagoförfattare.

Fabel

Fabler är korta berättelser där djur, växter och föremål får mänskliga egenskaper. Fabler är sedelärande och har alltid en sensmoral, ett budskap.

Fabler har, liksom folksagan, berättats i flera hundra, och kanske tusen, år innan någon skrev ner dem. Författaren är inte känd, men i Grekland levde cirka 500 år före Kristus Aisopos. Han var en man som skrev ner många fabler.

Sägner

En folksägen är en kort folklig berättelse som förmodas vara grundad på fakta beträffande person, plats och händelse. Den är inte kopplad till religion. Sägner kan innehålla naturväsen, till exempel skogsrån, näcken, älvor och tomtar.

Minnessägner är sägner i jagform, till exempel spökhistorier eller möten med övernaturliga väsen.

Vandringssägner är sägner som berättas på olika håll i världen. De har samma innehåll och form och är lätta att känna igen. Sägnerna är mycket gamla som berättelser men det tillkommer ständigt nya. I våra dagar kan de handla om flygande tefat eller någon som fått en råtta i pizzan. Vandringssägner brukar också kallas klintbergare, eftersom folklivsforskaren Bengt af Klintberg har skrivit ner många vandringssägner i sina böcker Råttan i pizzan och Den stulna njuren.

Hjältesaga

Hjältesagan är en saga om en hjältes liv och äventyr. Hjältesagan kan vara en längre form av en folksägen med insprängda motiv ur myt och folksaga. Hjältarna är alltid goda och handlar alltid rätt. De är människor men har ofta övermänskliga egenskaper. Odyséen är en mycket känd grekisk hjältesaga.

Legend

Ordet legend kommer från latinets legenda som betyder det som ska läsas. Legenden är en berättelse om ett helgon eller någon annan religiös gestalt, till exempel den heliga Lucia. Personerna som det berättas om levde ofta under den första kristna tiden och de fick lida eller dö för sin tros skull och bli martyr. En historia med påhittad handling och övernaturliga inslag som har religiös anknytning brukar också kallas för legend.

Myt

Myt kommer från det grekiska ordet mythos som betyder gudaberättelse. Myten är en religiös berättelse som skiljer sig från sagan och legenden. Myten berättar om de gamla gudarna och deras sätt att härska över människor. De handlar också om inbördes relationer, fejder och äventyr. Denna typ av berättelse vill förklara naturliga och övernaturliga förhållanden, till exempel världens och livets uppkomst. Alla folk har sina myter, ofta återgivna i långa berättelser. I den grekiska mytologin berättas om antikens gudar och hjältar, i den fornnordiska mytologin om Nordens asagudar.

Sagans kännetecken

Obestämd tid och plats

Sagor börjar nästan alltid med ”Det var en gång…”. Man vet inte riktigt när och var handlingen utspelar sig. Den kan t ex ligga ”östan om sol och västan om måne”.

Personerna

Sagans huvudpersoner är ofta kungar, prinsar, prinsessor, vallpojkar etc.

Motsats mellan ont och gott

Personerna i sagorna är antingen goda eller onda. Prinsessor (t ex Prinsessan på ärten) och andra unga och vackra jungfrur samt fattiga barn (Jack och bönstjälken) representerar det goda, medan det onda symboliseras t ex av styvmödrar (Askungen), systrar (Askungen), häxor (Hans och Greta), troll (Bockarna Bruse) eller onda feer (Törnrosa).

Det goda vinner över det onda

Det goda vinner alltid över det onda, t ex lurar Hans och Greta häxan. Askungen blir lycklig, Bockarna Bruse lurar trollet och Rödluvan blir räddad.

Övernaturliga inslag

Tomtar, troll, feer, häxor och trolldrycker representerar de övernaturliga inslagen i sagorna. Ofta sker förvandlingar i sagorna. En groda kan t ex visa sig vara en förtrollad prins.

Overkligt

I sagor kan allting hända, även sådant som inte kan hända i verkligheten, t ex räddas Rödluvan ur vargens mage (Han måste ha svalt henne hel!). Prinsen kysser den döda Snövit och hon blir levande (Kan bara hända i sagor!). Törnrosa sover i hundra år (Hon måste ha varit väldigt trött!).

Något magiskt

I sagorna finns oftast något magiskt, t ex kiselstenarna i Hans och Greta, de väckande kyssarna i Törnrosa och Snövit, trollspöt i Askungen och bönorna i Jack och bönstjälken.

Magiska tal

Talen tre och sju är magiska tal och de förekommer ofta i sagorna. Många sagor når sin höjdpunkt i tre etapper. Ofta handlar sagorna om tre systrar (Askungen), tre djur (Bockarna Bruse, De tre små grisarna), som utför tre bedrifter eller får önska sig tre saker. Snövits snälla dvärgar var sju stycken.

Lyckligt slut

Sagorna slutar alltid lyckligt. Prinsessan får sin prins (Snövit, Törnrosa), de fattiga blir rika (Jack och bönstjälken), barnen räddas (Rödluvan, Hans och Greta). Ofta slutar sagan med textraden ”Och så levde de lyckliga i alla sina dagar”.

Återkomst till ursprunget

Sagans huvudperson börjar alltid sina äventyr i den vardagliga världen och återkommer till slut lyckligt dit.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *