Att gå in i den historiska bilden

I uppgiften ”Den historiska bilden” ska eleven bland annat klippa in sig själv i en historisk bild för att sedan skriva en inlevelsetext till bilden. Som vägledning i arbetet med bilden har jag lagt ut den här filmen på YouTube:

Instruktionen förutsätter att eleven jobbar i Google Apps for Education (GAFE).

Svensk politik

För att gestalta svensk politik så har jag skapat dessa två bilder. Jag försöker här visa hur vänster-högerskalan ser ut, vilka olika ideologier som finns representerade och hur de olika ideologierna kan kopplas till de politiska partierna. Bilderna är visserligen av begränsat användningsvärde utan beskrivningar, men jag lägger upp dem här ändå.

De olika ideologierna kopplat till riksdagspartierna.
De olika ideologierna kopplat till riksdagspartierna.
Riksdagspartierna och vänster-högerskalan.
Riksdagspartierna och vänster-högerskalan.

Tidningar – krönika

Du är inte ensam om du suttit i timtal utan att få till den där texten, krönikan. En krönika är nog grynskolans mest svårbemästrade texttyp. Den är svår eftersom du förväntas vara personlig och dessutom anknyta till något som är aktuellt i samhället.

Vad är en krönika?

Att skriva en krönika är att tolka en händelse personligt och att sedan dra allmängiltiga slutsatser, slutsatser där läsaren av en tidning eller en blogg kan känna igen sig. Många blogginlägg är krönikor. Ett av de svåra momenten med krönika är att den är så fri som genre.

Vad ska jag skriva om i min krönika?

När du skriver en krönika så gäller det att hitta en bra infallsvinkel – ett bra ämne att skriva om.

Förslag på ämnen:

  • Du beskriver en härligt solig dag och reflekterar vidare om världen i stort och går över i någon aktuell händelse: krig, växthuseffekt, kriminalitet. Något positivt  får alltså en allvarligare dramatisk vändning.
  • Du utgår från någon lokal händelse och beskriver dina känslor utifrån den, kanske försöker du också beskriva hur andra känner och kanske försöker du också leta efter en förklaring till händelsen
    • Någon har tänt på en bil…
    • En busskur är sönderslagen…
    • Någon har klottrat på en husvägg…
  • Du läser en artikel i tidningen och reagerar på den. Om du väljer detta spår så måste du tänka på att din text inte får bli en insändare eller en debattartikel.

Hur ska jag disponera min krönika?

Det är viktigt att du tar din text från det personliga till det generella, från dina tankar och känslor till tankar och känslor som kan gälla alla. Kanske leder din reaktion till en slutsats om hur samhället i stort fungerar.

Ska jag argumentera?

Krönikor kan innehålla argumenterande inslag, men det behöver inte alltid göra det. Om du argumenterar så förklara vad du tycker och varför du tycker som du tycker. Ta också upp eventuella motargument och bemöt dem. Förklara varför dina argument är bättre än åsiktmotståndarnas.

I en krönika argumenterar du friare än i andra argumenterande texter. Använd gärna grepp från skönlitterärt skrivande som metaforer och liknelser.

Personlig språkdräkt

Olika typer av text kräver olika typer av språk. I krönikan är det viktigt att du hittar ett eget personligt språk. Krönikan är, som du säkert märkt, en mycket personlig typ av text. Berätta gärna om sådant som hänt i ditt liv, men bli inte för privat.

Och så till avslutningen

Som i alla texter så är inledning och avslutning avgörande för hur läsaren ska uppfatta din text. Anknyt gärna till inledningen så att du knyter ihop säcken. Har du något uttalat budskap i din krönika så betona den gärna i avslutningen, gärna med hjälp av ett ordspråk, en liknelse eller liknande.

Sammanfattningsvis

  • Tänk ut en händelse som du kan skriva om. Välj gärna någon händelse ur din vardag.
  • Skriv en inledning. Tänk på att den ska fånga läsaren direkt. Visa engagemang och förklara hur du berörts av händelsen.
  • Krönikan ska sedan gå från det personliga till att bli generell, att gälla många människor. Du kan behöva argumentera för din ståndpunkt.
  • Avsluta och återknyt till inledningen.
  • Anpassa språket efter läsaren. Krönikan är ganska tillåtande vad gäller språk. Det går till exempel att använda kraftuttryck och svordomar i sällsynta fall.
  • Använd ett personligt språk.

Tidningar – debattartikel

En debattartikel är en längre argumenterande tidningsartikel. Debattartikeln skrivs ofta av experter inom olika ämnesområden. Författaren till debattartikeln har ibland bjudits in att skriva för tidningen, ibland har författaren själv skickat in artikeln.

Debattartikeln är ganska lik insändaren, men den är oftast längre och mer genomarbetad. Debattartikeln bygger också ofta på expertkällor inom olika ämnesområden. Debattartikeln vill också påverka samhället på ett högre plan än en insändare. Den är också mer detaljerad. Syftet kan exempelvis vara att ändra lagar eller regler eller att påverka opinionen i någon större samhällsfråga, exempelvis miljöfrågan, jämställdhetsfrågan eller ekonomiska frågor.

För att skriva en bra debattartikel så behöver du se till att dina argument är mer genomarbetade. Du behöver resonera längre och mer utförligt och belysa olika aspekter av ämnet.

Det är också vanligt att debattartikeln reagerar på tidigare insändare, debattartiklar eller nyheter som förekommit i tidningen. Det är därför viktigt att du hänvisar till källor och till tidigare resonemang. Du bör behärska konsten att referera och citera.

Eftersom debattartikeln är längre och mer utförlig än insändaren så har du också möjlighet hatt sväva ut mer och att använda dig av olika retoriska stilfigurer. Använd dock stilfigurer med varsamhet så att formen inte överskuggar innehållet.

Det finna många olika mallar för hur en debattartikel bör vara utformad, men det är lätt att känna sig låst i de mallarna. En vanlig sådan är:

  • Inledning
  • Bakgrund
  • Argument 1
    • Motargument
    • Besvara motargument
  • Argument 2
    • Motargument
    • Besvara motargument
  • Argument 3
    • Motargument
    • Besvara motargument
  • Sammanfattning
  • Slutsats och återkoppling till inledningen

Använd mallen ovan med varsamhet. Du hittar säkert en annan form när du väl börjat skriva.

 

De abrahamitiska religionerna

Kristendomen, judendomen och islam delar samma rötter. De tre religionerna utgår från den judiska tron och alla de de tre religionerna räknar Abraham som sin stamfader, härav namnet: de abrahamitiska religionerna. Bilden beskriver släktskapet mellan de olika religionerna.

Släktskapet mellan de abrahamitiska religionerna.
Bild som beskriver de abrahamitiska religionernas släktskap.

Tidningar – insändare

På tidningarnas insändarsida kan tidningarnas läsare skriva i olika ämnen. Insändaren är en argumenterande artikel, skribenten skriver vad den tycker i någon fråga. Insändaren är alltså subjektiv till sin natur. Insändaren en en ganska kort tidningsartikel.

Insändaren inleds med en kort och slagkraftig rubrik. Med hjälp av rubriken ska läsaren få en snabb överblick över vad insändaren kommer att handla om.

Fortsätt med en inledning som snabbt sätter in läsaren i ämnet och gå sedan snabbt vidare till argumenten för din åsikt. Motivera dina argument väl.

I bland kan det också vara motiverat med en bakgrund till insändaren. Lägg in bakgrunden där det passar bäst. Ibland passar bakgrunden om inledning.

Tänk igen åsiktsmotståndarnas argument och ta upp även dem. Glöm inte att bemöta de argumenten. Du vill ju inte att dina läsare ska börja hålla på dina motståndare.

Avsluta din insändare med att sammanfatta det centrala innehållet i det du vill säga. Poängtera dina ståndpunkter. Anknyt gärna till inledningen av insändaren.

Skriv under din insändare med ditt namn eller signatur.

Tidningar – ledare

Ledaren finns normalt på tidningens andra sida. Svenska dagstidningar tillhör olika ideologier eller sympatiserar med olika politiska partier. I tidningens ledare skriver någon på tidningen, vanligtvis chefredaktören, en argumenterande text i något aktuellt ämne. Ledaren är att karaktärisera som en debattartikel med en tydlig ideologisk hemvist.

Hur du skriver en tidningsartikel

Har din lärare gett dig i uppgift att skriva en tidningsartikel? I sådana fall har du inte fått den lättaste av uppgifter. Sådana här uppgifter kan vara ganska stora och svävande. Läraren kanske vill se om du klarar uppgiften. Kanske ingår tidningsartikeln i ett större arbete i so där själva artikelskrivandet är ett delmoment.

”Ja, men hur gör jag då?” frågar du otåligt. ”Hur skriver jag den där tidningsartikeln?” Först så måste du nog gå tillbaka till din lärare och fråga vilken typ av artikel du ska skriva. Det finns många olika typer av tidningsartiklar. Grovt så kan tidningsartiklar delas in i artiklar med åsikter (subjektiva) och artiklar som berättar om saker som skett (objektiva).

Ska du skriva en subjektiv artikel så är det antingen fråga om:

  • ledare
  • insändare
  • debattartikel
  • kåseri eller
  • krönika.

Är din tidningsartikel objektivt berättande så är det fråga om:

  • notis
  • nyhetsartikel
  • reportage

Alla de här typerna av tidningsartikel ställer olika krav på ditt skrivande. De subjektiva artiklarna kräver att du har en åsikt. Du måste vilja något. I de objektiva artiklarna så ska du tvärtom bara berätta sådant som har hänt.

Olika typer av tidningstexter

Åsiktstexter

I en tidning finns oftast en ledarsida där tidningen får skriva sina egna åsikter. I en åsiktstext ska du försöka övertyga andra om det du själv tycker. Men det räcker inte med att bara tycka. Du måste basera dina åsikter på fakta.

Debattartiklar

Här kan du säga din åsikt, väcka debatt och ifrågasätta saker som du anser är viktiga. En debattartikel ska helst innehålla presentation av fråga, argumentation, slutsats och förslag.

Kåseri

Här kan du vara personlig och beskriva vardagssituationer för att roa läsaren.

Krönikor

Här får du vara personlig och reflektera om något som händer i samhället.

Recensioner

Här kan du recensera böcker, film, teater och musik.

Nyhetsartikel

En nyhet ska svara på frågorna; vad som har hänt, var, när vem som var inblandad, hur det gick till och varför?

Hur du redovisar en läst bok

Bokredovisning

Alla böcker du läser i skolan (och hemma) ska på något vis redovisas. Alla lästa böcker kan räknas in i ditt svenskbetyg. Redovisningen kan ske på olika sätt. I detta inlägg hittar du förslag på olika sätt du kan redovisa på.

Grundläggande mall

Här nedan finner du en grundläggande mall för saker du bör ha med i din bokredovisning.

  • Vad heter boken?
  • Vad heter författaren?
  • Vilka är huvudpersonerna i boken?
  • Beskriv en av huvudpersonerna i boken!
  • Vilken tid utspelar sig boken i?
  • Under hur lång tid utspelar sig boken, från början till slut?
  • Vilken genre är boken skriven i?
  • Vem berättar handlingen? Vilket är berättarperspektivet?
  • Var utspelar sig handlingen?
  • Berätta om bokens handling. Fokusera på bokens ”problem” och berätta inte hur boken slutar.

Alternativa redovisningsformer

När du redovisar böcker så behöver du inte nödvändigtvis skriva en traditionell bokrecension. Det går att redovisa böcker många andra sätt:

  • Intervjua huvudpersonen och skriv några frågor och svar som gör att huvudpersoner kan uttrycka sina tankar och känslor.
  • Skriv en dagbok som skulle kunna vara huvudpersonens.
  • Föreställ dig att du är författare av boken som du just last och att du skriver ett brev till ett filmbolag för att få dem att göra en film på boken.
  • Skriv ett förslag på första sedan på en tidning som sammanfattar bokens handling.
  • Skriv ett brev till huvudpersonen i boken.
  • Skriv en så detaljerad beskrivning som möjligt av tre personer i boken och gör ett porträtt på varje person.
  • Skriv en sång och text som bygger på boken.
  • Föreställ dig att du är en radio- eller tv-reporter och skriv ett reportage som om du vår på plats i en scen i boken.
  • Gör en mini-serietidning om boken.
  • Skriv en ny och annorlunda inledning eller avslutning på boken.
  • Gör en tidslinjal som beskriver händelseutvecklingen i boken inkluderande ett kort beskrivning.
  • Jämför och kontrastera boken med någon eller några andra böcker av samma genre.
  • Välj ut tre konflikter i boken och beskriv olika tänkbara lösningar.
  • Gör tre affischer på boken med olika material.
  • Gör en tipspromenad med minst 10 frågor på boken.
  • Föreställ dig att du bjudit in en av huvudpersonerna på middag och redogör skriftligt för konversationen.
  • Lägg till ytterliggare en huvudperson i boken och argumentera varför han eller hon är med i boken.

Loggbok

En loggbok är en text som du ska skriva under tiden som du läser en bok. Det innebär att du ska stanna upp ibland och skriva ner dina tankar och funderingar om boken du läser. Egentligen kan man skriv om vad som helst, men för att du ska få lite hjälp så har jag formulerat ett antal frågor som du ska utgå ifrån Om du vill skriva om fler saker går det också bra. Skriv svaren i ditt skrivhäfte

Innan du börjar

  • Vilken bok har du valt? Varför har du valt just denna bok? Vilken typ av bok är detta? (Deckare, rysare, action etc.)
  • Vem har skrivit boken? Skriv ner lite fakta om författaren, leta på Internet eller på biblioteket
  • Hur verkar boken om du läser på baksidan om den? Rolig, spännande, sorglig?

Efter första kapitlen

  • Beskriv någon av huvudpersonerna. Ålder, utseende, egenskaper.
  • Beskriv en plats som boken utspelar sig på. Var ligger det? Hur ser det ut?
  • Varför tror du att författaren har valt att låta historien utspela sig just där?
  • Hur verkar boken ännu så länge? Lika bra som du trodde? Bättre, sämre?
  • Är boken svår eller lätt att läsa? Varför det?

Efter halva boken

  • Beskriv bokens handling kortfattat.
  • Vad är det bästa med boken just nu? Varför det?
  • Hur tror du att boken kommer att sluta? Varför tror du det?

Efter bokens slut

  • Vad tycket du om slutet? Var det som du förväntade dig?
  • Kommer du att rekommendera denna bok till någon annan? Varför det? Varför inte?
  • Vad var det bästa med boken? Vad var det sämsta med boken?